X

Öka lösningsgraden i Service desk del 1 – Förväntningarna

Öka lösningsgraden i Service desk/Kundtjänst del 1 – Förväntningarna

Vilka förväntningar har ni på er IT-avdelning och supportService Desk/Kundtjänst: Vi älskar dem när de hjälper oss. Och vi älskar att klaga på dem när de inte gör det!! För långsamma att svara, det tar för lång tid att lösa mitt problem, de är inte personliga nog eller inte tillräckligt kunniga. Vi har alla använt oss av liknande uttryck.

Sanningen är att vi har höga förväntningar på Service Desk-personalen eller människorna i kundtjänsten.

Allt service desken/kundtjänst egentligen behöver göra är att kommunicera effektivt och påskynda lösningen av problemen för att möta kundernas förväntningar. Det låter enkelt, men det kräver en bra blandning av människor, processer, information och teknik.

Följande text har jag skrivit för att stötta, hjälpa och inspirera alla er som arbetar med att utveckla en Service Desk eller en kundtjänst och som vill leverera era support-tjänster genom en modern, effektiv och inspirerade funktion. Resultatet – en ökning av lösningsgraden.

 

Tre saker som skapar en tydlig bild av Förväntningarna på Service Desk/Kundtjänst

När vi intervjuar Service Desk- och Kundtjänstpersonal om vad de anser behöver utvecklas angående deras arbetsmiljö och position, är otydliga förväntningar ett av de vanligaste områdena som kommer upp. Vanligtvis är vi snabba med att gå på lösningar och effektiviseringsåtgärder. Låt oss hejda oss en sekund och börja med att fråga oss vad våra kunder och användare faktiskt förväntar sig av oss. Har våra kunder uttryckligen sagt att Service Desken faktiskt måste svara i telefonen inom 20 sekunder eller är det något vi själva har satt upp som ett måste?? Jag vet inte hur många gånger vi har ställt samma fråga till våra kunder (supportorganisationer, IT-avdelningar och kundtjänster), för det mesta får vi samma svar. Nämligen, nja, vi har väl inte riktigt frågat dem vad de förväntar sig men vi tror att det är viktigt för dem. När vi sedan frågar verksamheten/kunderna får vi nästan alltid ett annat svar, nämligen något i stil med: 20 sekunder, nej så fort behöver de inte svara. Det viktigaste för mig är att de lyssnar på mitt problem och att de inte skickar mig vidare…

För att hantera förväntningarna på ett strukturerat sätt krävs ett bra ärendehanteringssystem/ITSM-verktyg och att man upprättar en nära dialog med sina kunder och användare för att ta reda på förväntningarna. Frågar man inte får man inget veta…

1 Skapa en relation och forum för dialog

Genom att etablera och driva olika typer av forum (IT-råd, förvaltningsforum, driftmöten, Service Reviews, m.m.) får ni reda på vilka förväntningar och krav som finns på er som supportorganisation.

En sak som vi ofta rekommenderar våra kunder är att införa ”spontana” samtal till sina kunder och användare. Det är både enkelt, tidsbesparande och makalöst effektivt när det gäller att förstå förväntningar och skapa förtroende. Så här går det till.

  • Schemalägg support/kundtjänst-personalen att en gång i veckan slumpmässigt (eller strukturerat) välja ut en användare/kund att ringa för att kolla läget.
  • Service Desk-personalen ska presentera sig ordentligt, med namn och att man ringer från Service Desken eller liknande.
  • Ställ frågor som:
    • Finns det något jag kan hjälpa till med?
    • Är det något du undrar över?
    • Vi på Service Desken vill försäkra oss om att du har allt du behöver och att vi finns här för dig om det är något du undrar över.
    • Är det något du tycker vi gör speciellt bra eller mindre bra vill jag gärna veta det.
    • Under samtalet kan man även fråga vad användaren anser är viktigt i supportavseende, exempelvis om det de anser det ok att vänta i 40 sekunder i telefonen förutsatt att man får den hjälp man behöver och önskar.

 

2 Etablera ITIL-processen ”förväntanshantering”, Service Level Management (SLM)

Det är vanligt att vi blir tillfrågade att hjälpa våra kunder med utveckling och införande av de s.k. ”supportprocesserna” Incident Management, Request Fullfilment och Problem Management. En återkommande rekommendation från oss är att i kombination med någon/några av ovan processer även titta på vad vi på Larsson & Co kallar för förväntanshanterings-processen, enligt ITIL heter den formellt Service Level Management. En process som används för att diskutera, förhandla och slutligen formulera förväntningarna mellan IT-avdelningen och/eller Service Desken och verksamheten/kunden.

Utan någon form av SLM famlar man i mörkret. Genom att överhuvudtaget inte arbeta med frågeställningar som hanteras av SLM säger man i praktiken till kunden: Vi kommer att leverera IT/support-tjänster till er men vi kan inte säga med vilken kvalitet, hur ni kan nyttja lösningen/tjänsten, vilka krav ni kan ställa på tjänsten/oss, hur mycket den kostar eller ens hur ni ska kontakta oss vid problem och frågor.

Vanligtvis har vi någon form av dialog med våra kunder/användare men det är inte alltid vi för en formaliserad dialog eller ens en regelbunden. Vi menar inte att ni måste etablera en fullskalig SLM-process eller ens kalla det Service Level Management. Det går alldeles utmärkt att i början etablera några enkla och regelbundna möten (kallade Service Reviews enligt ITIL) med sina kunder/användare för att på ett strukturerat sätt dokumentera och följa upp era förväntningar, roller och ansvar.

3 Använd ett systemstöd – Ärendehanteringssystem

Ärendehanteringssystemet måste kunna illustrera befintliga och överenskomna förväntningar, det vill säga så kallade tjänstenivåer. Exempel på vanliga tjänstenivåer kan vara att Service Desken är öppen och kontaktbar mellan 05:00 – 18:00, alla ärenden ska kommuniceras och följas upp mot användaren, lösenordsärenden ska lösas inom 6 timmar. Tjänstenivåerna böra formaliseras/dokumenteras på något sätt. Det kan vara direkt i ärendehanteringssystemet för mindre organisationer eller som en del i ett SLA (Service Level Agreement). Poängen är inte hur det dokumenteras utan Att det dokumenteras så att Service Desk-personalen vet vad de har att förhålla sig till.

Ärendehanteringssystemet bör ha möjlighet att spåra olika tidsmål, exempelvis den tid det har tagit att lösa varje typ av incident (print, PC, server, Nätverk, applikation o.s.v.). Service Desk personal kan sedan använda informationen för att tydliggöra förmågan att hantera olika ärenden utifrån fakta och inte gissningar. Med hjälp av data kan man sedan tydliggöra vad kunder och användare kan förvänta sig av Service Desken men också inom vilka områden Service Desken bör förbättra sig inom. Till exempel, “90 procent av dessa frågor löses inom tre dagar”.

En av de absolut vanligaste frågeställningarna när det gäller leveransen av supporttjänster eller etableringen av en Service Desk är behovet/kravet av jouröppet, efter arbetstidssupport eller beredskap. Genom att inte bara ställa frågan om verksamheten önskar (vilket de i de flesta fall per default önskar) support dygnet runt utan också att utgå ifrån statistiken i ärendehanteringssystemet kan man med hjälp av fakta över tiden illustrera det faktiska behovet. Genom att utgå ifrån fakta undviker man onödigt gnissel och spekulationer. Men det förutsätter också att statistiken går att lita på. Har ni satt upp ert ärendehanteringssystem så att ni kan lita på statistiken? Inte, då går vi igenom det under nästa del i artikelserien: Öka lösningsgraden i Service Desk/Kundtjänst.

 

Registrera dig gärna för vårt nyhetsbrev (se uppe till höger på sidan) så får du nästa artikel (Öka lösningsgraden i Service Desk/Kundtjänst del 2 – KPI:er för Supportorganisationer) direkt i inboxen…

Läs gärna mer om hur vi kan hjälpa just er att utveckla en modern, förtroendeingivande och väl fungerande IT support, Service Desk eller Help Desk.

 


 

Tags: